Hehe, jao. hittade några gamla dikter jag har skrivit. Eller "dikter" kanske inte är rätta ordet. Nåt är det i alla fall X'D Hehe.. Copyright på den som jag antagligen inte behöver skriva. Har inget att skriva så kan lika gärna klistra in den här lilla saken ^^

Ingen är perfekt. Det ordspråket har nog alla hört talas om. Men det stämmer inte. Du är perfekt. Du har allt jag någonsin letat efter. Det sägs också att två tillsammans blir ett. Det är sant. För jag är inte perfekt, men du bryr dig inte. Du älskar mig för den jag är. Trots mina fel och brister. Du fyller upp de hål jag har i mitt hjärta. Det där gapande stora hålet som förut växte sig allt större. Nu har du fyllt upp det. Det har alltid kännts som om någonting inom mig har saknats. Som om jag någon gång under livet tappat en stor bit av mig som inte gått att ersätta. Men sedan kom du. Och du gjorde mig hel. Du gör mig hel. Ett tag trodde jag att hålet aldrig skulle sluta växa. Att det skulle utvidgas så stort att det aldrig mer skulle kunna lagas. Men det var innan jag mötte dig, min kära. Du lagade mig, såg till att jag blev hel igen. Du brydde dig inte om alla fel som jag hade. Du lämnade mig inte bara åt mitt öde på grund av att jag inte var rätt. För dig var jag rätt. Jag hade ett halvt hjärta, du hade andra halvan. Och tillsammans blev det helt. Du får inte lämna mig då går jag sönder. Du är plåstret som håller ihop mig. Så lämna mig inte.. För du gör mig hel.

~ENSAM KÄRLEK~

Jag trodde det var sant, att det var mig dina ögon glittrade åt.

Jag trodde verkligen att det var åt mig du log det där

solskensleendet som vem som helst skulle göra allt för att få se.

Jag trodde att det var mig du väntade på.

Jag levde i en dröm, kunde inte vakna. Det var alldeles för

underbart för att bara byta bort mot det jag egentligen hade.

I drömmen var du min och du älskade mig.

Du älskade mig trots allt det trasiga som jag innebar.

Du var den enda som kunde laga mig och i drömmen var jag hel.

Det var på mig dina läppar väntade och det var jag som skulle

få all din kärlek och glädje. Bara jag hade tillåtelsen att smeka

ditt hår och att kyssa din kind. Men det var bara en dröm.

För i verkligeheten var det inte jag som fick ditt leende.

Det var inte heller mig dina ögon glittrade åt, och det var

inte jag som fick din kärlek. Någon annan fick hålla din

trofasta hand och värma sig i din famn. I verkligheten

stod jag vid sidan om, borta i det iskalla mörkret med

ögonen fast vid dig. I verkligheten stod jag med mina

utsträckta armar och ropade på dig, men du kom inte.

För du var inte för mig. I min dröm var det mig du kämpade

för och räddade från alla svarta gropar som försökte dra mig ifrån dig.

Du var min och jag var din. Men alltsammans var bara en dröm.

Men hur ska jag kunna släppa taget när allting var så bra?

Dina ögon ska helt enkelt se mot någon annan,

ditt leende ska inte glädja mig. Du är inte min.

Dina händer ska hålla om en annan kärlek och jag

får vakna upp för att finna en annan. Men du är min

dröm och jag önskar den vore sann. För det är där jag

vill vara, i en dröm delad med ditt varma hjärta.

Jag älskar dig.