GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!

JAG FÅÅR PANIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIK!!!!!

Varför kan jag inte bara veta vad jag vill bli så att jag kan lägga upp mina studier, som det så fint heter, efter det? Varför kan jag inte bara veta exakt vad som intresserar mig och vad jag vill göra och jobba med i framtiden? Varför måste jag ha denna skitans typ panikångest över ett litet val som detta? Varför kan inte SYV:arna bara säga vad jag borde hjälpa istället för att ge mig det där dumma häftet? Varför måste jag välja?

Gah, asså jag vill veta NU! Jag vill veta precis just nu vad jag vill bli. Jag vill ha ett mål att sträva efter. Jag kommer säkert ha gått den här dumma linjen helt i onödan sedan. Kanske kommer att jag bli dagislärare och kunde ha gått typ Barn och fritid istället. SNacka om mycket lättare! >_< Men nej nej, jag ska då inte ha någon ANING om vad jag vill bli! Åh nu kan jag inte ens välja om jag ska gå NVNV eller NVMD >.< 

Jag önskar nästan att någon kunde välja åt mig. Bara säga: "Den här linjen ska du ta, det här gillar du och det här ska du bli". Men jag vet ju att jag måste välja själv. Det är mitt intresse jag ska gå på och det är mina val att göra. Det är jag som måste ta reda på vad jag egentligen vil här i livet.

Men vad vill jag då? GAH! Jag vill veta >.< Jag lär ju knappast kunna bli en författare eller sångstjärna eller något som kanske ligger och lurar långt in i min hjärna av ouppnåeliga drömmar. Att rädda världen likt någon super agent eller något sådant kommer heller aldrig att hända och någon prinsessa lär jag inte bli. 

Kan jag inte få ha samma enkla tankar som när jag var liten, då jag var helt inne på att bli den där gulliga veterinären som klappade hundarna på huvudet och  gav dem en vaccinspruta? Nej nej. Nu är det inte så enkelt längre. Nej nu får jag reda på att jag svimmar vid operationer där blodet rinner ner på golvet å man hör hur det knakar när man stansar ut en bit ur hundens mun >_< Nej nej, nu vet jag att jag inte klarar av att avliva ett djur eller ens vara med. Nej jag tjuter när jag får reda på att djuret ska avlivas. Nej nej. Det går inte. 

Kanske vill jag bli en läkare. Men det vet ja inte. Det jag känner är i alla fall att jag skulle vilja hjälpa någon. Kanske barn i Afrika som har det svårt? Nej jag vet inte! Varför ska det vara så svårt!!!? Jag vill ju veta..

Så vad intresserar mig nu då? Hmm jo, musik, SKRIVA, läsa, bild, fota osv. Och vilken linje går jag? JO NATURVETENSKAP. Det har inte direkt någonting med mina intressen att göra. Men jag vet ju liksom att det är en bra linje och man kan ju liksom bli precis vad man vill när man har gått ut den. SÅ därför valde jag den.

För jag lär ju ändå inte kunna bli något inom musik, författare, bild eller fotografering. Nej. Det känns liksom inte så. Jag vill liksom åstadkomma någonting här i livet. Jag vill göra någon nytta. Jag strävar hela tiden efter ett jobb där jag verkligen gör något bra för andra. Inte bara ha ett jobb som jag tycker är kul och som innehåller mina intressen. Inte typ hundskötare på ett hem för herrelösa hundar. Då hjälper ja väll inte till så mycket? Eller?

Barnläkare utan gränser kan jag ju bli. Men det vet ja inte heller om jag vill. Det är så himmla svårt det här. Jag önskar att jag visste vad som förväntades av mig. Vad jag helt enkelt är menad till att bli. För visst måste det finnas ett jobb även till mig? Jag har väll också en plats som bara väntar på mig?

Aja, nu får vi ta en sak i taget. Jag skriver det här inte för att ni ska få något roligt att läsa, för det här är antagligen inte för dig som läser vare sig intressant eller roligt. Nej jag skriver det för min egen skull. FÖR MIN EGEN SKULL. Inte för någon annan. Jag skriver det för att kunna samla mina tankar en aning.

Men jag vet fortfarande inte vad jag ska välja. SKa jag liksom bara välja efter det som är smartast eller efter vad som är roligast? Ska jag verkligen läsa ända till matte E (fatta vad mycket!!!!) fast jag inte tycker att matte är särsklit kul bara för att det är BRA för framtiden liksom. Kanske är det smart, men kanske inte det roligaste jag kan göra.

Jo, jag vet att jag tänker för mycket. Men det är kanske inte bara negativt? Det känns lite som o jag har en massa kreativitet i hjärnan som sänder signaler till fingrarna att använda. Kanske borde jag skriva en bok trots allt. Varför inte? Let´s go för it ! ^^ Nee. Nu börjar jag tänka igen. DEt lär ju ändå inte bli någon succe X'D Det är dte som är det jobbiga. Ingenting blir ju som jag tänkt mig. GAHHHA :P

Hmm. vi får la se vad jag väljer i morgon. NVNV eller NVMD. Hur som helst så har jag samlat tankarna någorlunda nu och jag misstänker starkt att INGEN orkat läsa allt detta ointressanta. Men whatever. Jag bryr mig inte, ni kommenterar ju ändå inte X'D

Jag vet att jag kommer komma på en dag vad jag egentligen vill bli, vad jag egentligen vill få ut av mitt liv. Jag vill ha ett äventyr, inte leva ett tråkigt "normalt" liv framför datorn och skriva ner gammal räkningar på kontoret på ett tråkigt jobb på någon tråkig firma. Nej jag vill göra något! Något stort...

Vi får se hur framtiden breder ut sig. Det blir nog bra till slut. Men just nu är det väldigt jobbigt med att inte veta alls vad man vill bli. Men jag MÅSTE ju komma på det snart. Och det hoppas jag att jag gör. Hoppas hoppas hoppas hoppas... HOPPAS..hoppas..... HOOOPPAS! Jag vill veta nuuuuuuuuuuuuuw :)

Slänger in en bild bara för ATT liksom ^^



Bara för att han ser lite fundersam ut och för att han är söööt :D