Underbar kväll med cellgruppen. Varje onsdag är vi ett gäng tjejer som träffas för att hitta på en massa roliga saker, flamsa, prata om allt mellan himmel och jord, SKRATTA, be, sjunga lovsång och mycket mycket mer. Vi samlas inför Gud och det är verkligen helt underbart. Det känns så avspänt, lättande och skönt att gå dit och jag ser verkligen fram emot onsdagar kl 19.00. Det är en fin gemenskap i gruppen och Emma, du är en perfekt gruppledare. Är så himla glad att just du "blev den utvalde" för du får allt att klaffa perfekt. Vi kan vara både seriösa och oseriösa. Skratta eller gråta. Sitta tysta eller skrika. Man kan vara den man är och behöver inte skämmas för något. Cellgruppen betyder mer för mig än vad jag först trodde att den skulla göra. Älskar känslan, värmen, tryggheten och Guds närhet när vi sitter tillsammans. Det finns ingen möjlighet att gå hem utan ett leende. Tack för det.

Ikväll blev det lovsång. Improviserat fram lite låtar på den stora flygeln i kyrksalen. Det lät så vackert. Och så tända ljus om man ville, för någon eller något. Underbart. När vi talar om viktiga saker och tacksägelse-ämnen så blir man återigen påmind om allt det goda som finns i livet. Vad Gud erbjuder mig, hjälper mig med och visar varje dag. Han finns alltid där och förtjänar vår ära. Jag skulle inte kunna leva utan Gud. Han är min räddare i nöden, min största hjälte. Släng er i väggen Fantomen, Batman & Superman! Det är så lätt att glömma bort och ta saker för givet. Mirakel sker varje dag, varför är vi så blinda?