• Bloggtips
  • Kategorier
  • Design
  • Hanna Carlsson
  • Tomtebloss i mörkret

    Datum: 2011-01-27 Tid:23:24:53 Publicerat i: Dikter, Tankar & Funderingar

    Idag är det en speciell dag. Idag skulle nämligen världens bästa lilla gubbe fyllt 75år. 75år.. det är inte lite det, men så gammal hann du aldrig bli. Tänk om du ändå hade varit hos oss just nu, då skulle det minsann ha blivit en fest som heter duga. Men jag är säker på att din fest i himlen är så stor och obeskrivligt fin att den fest du skulle fått hos oss nere på jorden skulle ha varit pinsamt liten och fjöntig i jämförelse. Du förtjänar det bästa och jag vet att du har det bra. Ändå kan jag inte sluta sakna..

    Ända sedan jag föddes har du bott i huset bredvid. Du var så snäll och god mot mig och ställde upp på både det ena och det andra, hur tokigt eller jobbigt det än kunde vara. Skjutsade mig till stallet och stod och såg på när jag red även när det var frysgrader ute och ingen vettig människa skulle ha satt sin fot utanför dörren. När vi sedan kom hem så värmde du mina isklumpar till fötter även om du själv måste ha varit minst lika kall. Jag minns när jag var liten och du kliade mig på ryggen tills jag somnade de gånger du barnvaktade. Så trygg, så varm, så lugn och fridfull. Något med dig lugnade alltid ned mig, och alla andra, i situationer som annars verkat omöjliga och fyllda av panik.  Du fanns alltid där, som en stadig klippa att luta sig tillbaka på.

    Jag minns dina grova arbetarhänder, kommer precis ihåg hur de känns. För jobba, det gjorde du jämt. Inte en dag kunde du sitta stilla, även om du så skulle dö på kuppen så skulle du minsann ut i din trädgård och arbeta. Alltid pigg, alltid glad, alltid fredsmäklare och stöd. Jag förstår inte hur du orkade! Åldern satte aldrig några spår och jag trodde verkligen att du skulle finnas hos mig för evigt. Det är så dumt när man tar saker förgivet. Klart att jag önskar att jag fått lära känna dig ännu bättre.

    Hos de allra flesta människor är det inte så svårt att hitta något negativt, men jag kan inte komma på något som inte var positivt hos dig. Du var den perfekta och mest ultimata morfadern man någonsin kan önska sig. Tänker på dig varje dag, även om det nu var 1½år sedan du for till himlen. Helt plötsligt var du borta, jag hann aldrig förstå vad som hände.

    Åh vad jag önskar att du ska knacka på dörren, komma in och ropa ditt vanliga "Hallå-hallåååå".  Det känns som om du skulle kunna göra det när som helst. Jag väntar fortfarande.. Åh vad jag vill komma ner till dig och fika på kaffe och bullar. Jag vill att du ska fortsätta skratta åt saker som jag ibland inte riktigt förstår och klia dig i det tjocka gråa håret. Jag önskar så att du fick se mig nu. Träffa min pojkvän och se hur bra allt har blivit. Jag önskar att du åkte med oss på semester och styrde oss rätt med ditt lugn när allt spårar ur. Jag önskar att du ger mig en kram som du alltid gjorde förr när jag trött och på dåligt humör kämpat mig uppför den sista, jobbiga backen upp till huset efter skolan.

    Du är och kommer alltid att vara min morfar, jag vet att du är med mig. Tack för den tid vi hade tillsammans, tack för allt du gjort för mig. Jag förstod aldrig hur mycket du påverkade mig. Vi saknar dig alla, du finns i våra hjärtan.

    Grattis på födelsedagen Kjell Fransson, morfar. Vi ses snart igen<3
    (p.s om du undrar om tomteblossen vi tände på gården idag, i mörkret, så var de till din ära ;)

    Skicka gärna en liten kommentar så blir jag glad!
    Postat av: din Simon

    Naaw, va fint :) <3 låter som en oslagbar morfar minsann :)

    2011-01-28 @ 14:16:09
    Postat av: Ida we

    Fint :)

    2011-01-28 @ 20:12:22
    URL: http://idawe.blogg.se/




    - Jag vill inte ha någon form av reklam.
    - Spamma inte.
    - Skriv ditt namn så att jag vet vem som skriver!
    - Skriv inte kränkande eller opassande/elaka kommentarer, de tas ändå bara bort.


    Namn/alias:
    Kom ihåg mig?

    Din E-post adress:

    Länk till din blogg/hemsida:

    Skriv ditt lilla meddelande här:

    Trackback